Fick höra från min granne efter agilityträningen igår: "Din hund är ju som två helt olika hundar, hemma i vardagen och på träning! Annars är hon ju så lugn och cool men när ni kommer in på planen är hon som en annan hund."
Ja. Det är ju så en labrador ska vara! Den berömda "av och på-knappen".
Men många som ser min hund jobba för första gången blir lite överraskade att det kan vara så mycket fart och tryck i en hund som ju ändå mest ser ut som en utställningslabbe. :)
På agilitytävlingar flamsar hon runt som en stor valp, fjäskar för folk till höger och vänster och är lite överallt - både fysiskt och mentalt. Men så fort det blir vår tur och vi kliver in på banan så byter hon personlighet igen och blir superfokuserad, helt galet laddad och ger 100%!
Detta är bara ännu en anledning till att jag älskar min lilla skrutthund. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar