Mat och godis i alla former är ju rätt självklart, hon är ju ändå en labbe.
Sen har vi bada, apportera, agility, leka med hundkompisar och människokompisar, nöffiga leksaksgrisar, tennisbollar, orangea plogpinnar, att springa fort, fort så öronen fladdrar, märgben, hälsa på hos folk, att få besök, när nån pratar med henne, sin matte och lillhusse, blimkliad på rumpan, klickerträning, att vara i skogen, hjälpa matte att hänga tvätt, öppna paket, när nån kommer in genom dörren...
jag har säkert glömt en massa, det måste vara ett roligt liv att vara labrador! :)
Livet leker när man är labbe... :)
Kan man vara glad åt lite har man mycket att vara glad åt...
För Myra räcker det med en tennisboll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar