Dag 17, mitt favoritminne med min hund.

Myra ger mig så mycket glädje varje dag, men ofatst i små, vardagliga saker. Hennes entusiastiska och helt oförställda glädje över sånt som att matte har vaknat på morgonen, att få gå promenad, träna, en boll, mat osv.. Men mitt favoritminne med henne måste nog vara den dan jag hämtade henne hos uppfödaren.

Hennes uppfödare brukar i vanliga fall välja vilken valp som ska gå till vilken valpköpare, och jag ville också att hon skulle göra det åt mig - det är ju ändå hon som lever med valparna varje dag, lär känna dem och har också erfarenheten och har sett många valpar hur de utvecklats från små bäbisar till vuxna hundar.
Jag och Rasmus hade varit och hälsat på ett par gånger innan och fastnat lite för en helt otroligt söt liten valp i kullen som var minst, lite lugnare och mer försiktig i sättet än de andra men utan att vara skygg, nervös eller osäker.. Men vi vågade ju inte fästa oss för mycket vid någon särskild valp, vi visste ju inte vilken som skulle bli vår.
När det var dags att hämta valpen hade hon fortfarande inte lyckats bestämma sig, det stod mellan två valpar och det slutade med att jag fick välja vilken av dem jag ville ha. Den ena var den lilla sockersöta!

Det blev inte ett särskilt svårt val och jag har aldrig ångrat en sekund att jag valde just henne till att bli min lilla Myra.   :)