Den sport vi ägnat klart mest tid åt är ju agilityn, en fantastiskt rolig sport som är sjukt mycket svårare än vad det ser ut! Man måste hela tiden ha full kontroll på sig själv, banan, var på banan man är (ofta springer man åt ett håll och tittar bakåt, mot hunden) och naturligtvis på hunden. Man måste vara helt medveten om sitt kroppsspråk och ha perfekt timing för att kunna visa hunden, inte bara vilket hinder den ska ta härnäst utan också förbereda den på vilket håll den ska åt efter hindret.
Och allt detta samtidigt som man kutar det fortaste man bara nånsin kan! :)
Myra älskar också agilityn, och har ett jäkla tryck på planen.
Apporteringen ser jag också som en hundsport, eftersom jag inte jagar utan bara tränar för mitt och Myras nöjes skull. Jag hoppas kunna starta på jaktprov i år, men är lite nervös att hon ska bli sådär övertaggad som hon blir ibland - och att hon ska börja låta!
Vi har fuskat lite i både lydnad och rallylydnad men det var inget för mig. Jag försökte börja träna freestyle men jag tycker egentligen att det räcker med två sporter att ägna oss åt, förutom långa mysiga promenader och löpträning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar