Vi har tränat ganska mycket på stoppsignal, men är störningarna för svåra så fungerar den inte. Jag har hoppat över steg i träningen och försökt gå direkt på alldeles för svåra störningar som Myra inte varit redo för.
Nu tar vi nya tag, en stoppsignal som funkar i ALLA lägen är ju absolut nödvändig!
Laddad med godis och tennisbollar gav vi oss ut i höstvädret för att försöka hitta rätt nivå och testa några olika upplägg.
Tillbaka efter en mycket trevlig, om än lite regnig, promenad!
Myra var jätteduktig, jag rullade/kastade boll och blåste stoppsignal - först före kastet, sedan samtidigt som kastet och slutligen lät jag henne springa några steg mot bollen jag kastat innan jag blåste.
EN gång misslyckades det, jag kastade för kort så Myra var för nära bollen när stoppsignalen kom för att hon skulle kunna motstå att ta den, trots att hon bara fick ta ett par språng innan jag visslade.
Sedan lyckades jag naturligtvis kasta ner bollen för den längsta och brantaste backen på hela åsen, så det blev ett helt oplanerat sök för Myra åxå. Med samtidig fysträning - det var trötta ben när hon efter mycket springande och letande äntligen hittade sin boll!
Äntligen har det blivit höst på riktigt och jag gillar regn, men jag måste verkligen skaffa mig kläder som man kan vara ute i! Har ett gammalt regnställ men det är helt tätt, så rör man sig när man har det på sig så är man snart lika blöt som om man hade gått utan ställ, fast av svett. Behöver nåt som är vattentätt men andas och helst knappt kostar nånting alls...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar